Eftersom vi skulle...

...ha lite kalas i dag.

Ville jag inte ha halva trappan upp till andra våningen belamrad med

täcken och kläder som ska till Gamboula!

Vi tittade igenom alla kassar och en del av kviltarna fotograferade jag.

Alla de små västarna, mössorna, vantarna och sockorna fotograferades.

Jag åker aldrig till Stenum och lämnar något

 utan att först ha kontrollerat att Ingrid 

eller någon av hennes närmaste är där för att ta emot.

I dag var det 39 kviltar i lite varierande storlekar

som skänkts från Stockholm, Göteborg och Örebrotrakten som

levererades till Stenum.

Det var 40 västar/koftor + mössor, vantar & sockor.

-Du vet väl att de får ligga här nu i något år, sa Ingrid.

Ja, det visste jag och det hade jag talat om för de som levererat täckena till mig.

Hon berättade att de containers som packades i början av året,

nu hade kommit fram till Afrika, men att de nu skulle fraktas på dåliga landsvägar

i ca. 90 mil innan de var framme i Gamboula.

-Gamboula är Rose-Maries hjälpverksamhet och jag har ett i Gambia,

berättade Ingrid.

-Vill ni se?

Vi fick följa med upp till kontorsregionen i Stenumsterminalen

och titta:

Hela soffan var belamrad med stickade- och sydda babykläder 

och något lapptäcke.

Allt detta ska packas och skeppas i slutet av Oktober.

Det ska till en ort som heter Sukuta, utanför Banjul och till en BB avdelning

Dit skall också skickas sjukvårdsmaterial och skolbänkar.

Jag tar mig friheten och berättar att OM någon har babykläder,

filtar eller kviltar som ni vill skänka och som alltså kommer att

 skeppas iväg om ca. en månad så hör gärna av er till

Ingrid på:

ingrid@skaraterminalen.se

Kom bara ihåg att ev. porto eller transport av gåva betalas av givaren.

Det är alltid så fantastiskt att komma till Stenum och se glädjen i
Ingrids ögon över alla fina täcken som jag lämnar!

Tack alla NI som ger mig chansen att göra det!

Men som ni kanske kan förstå så är jag

 och hela familjen (främst Raja),

 väldigt glada om ni skickar era gåvor dit direkt!!!

Vi har inte plats att samla ihop större mängder hemma hos oss.

 De hamnar i trappan och ibland får man verkligen hålla tungan rätt i mun för att 

komma upp och ned!

Nu är det dags att säga Tack och Hej för i kväll!

Kram alla goa´!

Maja