Hur tråkigt kan man ha egentligen???
Jag har tyger i högar.
(Tack för de senaste Carina).
Garner i överflöd.
Massor med tankar och ideér.
OCH
Här sitter jag och ojar mig.
Undrar om jag kan få brodera lite?
Jag vill ju verkligen sköta mig och spara mina inflammerade
muskelfästen, men min hjärna då???
Jag är verkligen ingen människa som kan sitta med armarna i kors och inget göra!!!
***
Här ska ni få se Bettans Sudoku.
Blått och orange är Bettans färger!!!
(Tack Peder för bilden).
***
Måste sätta in en bild på dotra.
Kolla höjden på hästen hon rider.
Den bruna framför är inte liten.
Det är Aussie som är STOR!!!
Sanna berättade; När jag frågade hur hon kommer upp på honom?
Att hon måste stå på en låda och sedan länga på stiglädren!
Om jag är avundsjuk?
Nej, men höjdrädd!!!
****
Nu ska jag fortsätta att kolla golf och
jag ska försöka att inte tycka synd om mig!
Som vi alla vet så finns det dom som har det mycket värre!!!
***
Ta hand om er och varandra!!!
Ta hand om er och varandra!!!
Kram Maja
Nu kommer hon ju snart eran dotter,,kul va?ta vara på dig själv och hälsa Bettan att hennes duk var mysig!!Kram från lilla jag
SvaraRaderaFörstår att det kliar i fingrarna. Några stygn på ett broderi kanske kan vara OK men bara några. Några varv på en mormorsruta kan nog också gå an om du lägger ner arbetet i knät lite då och då.
SvaraRaderaDet är härligt att rida och jag har absolut ingen höjdskräck. Skulle behöva en stege för att komma upp på hästen.
Kram
Nja - hästarna får nog vara numera för mig - har lite respekt för dem numera.
SvaraRaderaMen visst borde du kunna göra ngt litet i alla fall. Jag brukar kunna göra ett par varv på en stickning o kanske lite på några stygn när min muskelinflammation blommar upp...men bara lite.
Kramiz o ha en bra dag