tisdag 22 februari 2011

Det gör ont...

...när ungarna blir stora och "far och flyger", men sådan är livets gång!
******
Så var det dags igen! Vår Sanna, mitt kreativa bollplank (förutom evaj då) sitter just nu på ett plan till Dublin! Denna dagen har varit ett väntande med stort V! Klockan 16.40 skulle planet lyfta från Skavsta och eftersom jag inte hört någonting nu när klockan är 18.01 så tar jag för givet att hon är på väg! 
Denna gången blir det landsbygden och eftersom hon inte vet om hon tål hästar så har de bestämt att de ska se hur det fungerar både med ev. allergier och barnpassningen. 
Så vem vet, vi kanske har henne hemma om en månad igen.
*********
Nu fick jag iaf en skön promenad från Skövde Symaskiner, 
dit KM skjutsade mig efter att vi sagt adjö på Skövde Resecentrum, och hem. 
Det var -7 grader och solsken så jag "snodde" en toppluva med reklam på och promenerade! 
Det tog bara 30 minuter att promenera eftersom jag inte hade Raja med mig som ville lukta och kissa på varenda liten snöhög. 
***************
Nu blir det en ny promenad. Denna gången med KM och "Doggen" och sedan får man väl sitta med mobilen i handen och vänta på meddelande som bekräftar att hon hittat rätt buss och hamnat på landsbygden som hon längtar så mycket till!
Kolla in färgen på resväskan!
Jag har börjat kalla den "Sannagrön"!
Så fort man ser den gröna så vet man att det är Sannas "favvo" färg och det är riskfritt att handla till henne!
************************************
Ha nu en trevlig kväll!
Vi ska försöka att ha det!
Kram Maja

10 kommentarer:

  1. Hoppas du fått besked nu så att du kan koppla av.
    Kram

    SvaraRadera
  2. Ja visst gör det ont när de far samtidigt som man blir stolt över att de är stora och vågar ut och flyga!!
    Inte var du oförskämd inte! Förstår precis hur du tänker och jag gör lika, treåringen som vill fram och jävlas tillbaka sväljs vänligt men bestämt ner i magtrakten. Vet mycket väl att jag inte vinner ett dugg på att ställa till med en scen. Blir bara alldeles för mycket ibland, och jag behövde spy ur mig lite för att kunna bita ihop ett tag till Och visst är det en arbetskollega och ja jag slutar, men det bästa är att hon slutar före mig. Tror jag ska köpa en kaktus i avskedspresent....

    SvaraRadera
  3. Ja, det är både positivt och sorgset när ungdomar flyttar hemifrån. Stolt över att de blivit vuxen och vågar, men samtidigt börjar man sakna.

    Kram!
    Elisabeth

    SvaraRadera
  4. Stor varm kram till dig!
    //Mia

    SvaraRadera
  5. Sitter här o tänker att om den dagen kommer då vår son vill "resa bort utan mamma" så kommer jag väl boka en biljett parallellt utan att han vet nåt o bo alldeles intill.... hehehe... hönsmorsa!!! som man är. ;) Kram!!! o alla Lycka till för "dottern på landet".

    SvaraRadera
  6. Ja det känns med barn o barnbarn långt bort men som väl är kan jag hälsa på ibland men jag skulle verkligen behöva Sannas resväska vilken underbar färg kramisar märit

    SvaraRadera
  7. Till Alla er som skrev!
    jag läser! ibland känns mina kommentarer onödiga!
    Vill iaf berätta för Märit att Sannas resväska går att köpa på
    Clas Ohlsson!

    Kram Maja

    SvaraRadera
  8. Förstår så väl oron när ungarna ska ut i världen. Känner att det är skönt att mina inte är så stora, men det går fort... Jag önskar Sanna lycka till! Kramar Ullis
    Ps hon har bra smak när det gäller färg! ;o)

    SvaraRadera
  9. Det blir spännande att höra hur det kommer att gå, jag håller tummarna för att allt ska gå bra.
    Tiden går så evinnerligt fort nuförtiden så att om ett par blinkningar är hon hemma igen ska du se.

    Tänk till och med jag har lärt mig att det där är Sannagrönt!

    Kram!

    SvaraRadera